NIS2-direktivet understryker vikten av digital motståndskraft i en orolig värld

Allt fler svenska företag och organisationer påverkas av cyberincidenter, driftstörningar och informationspåverkan. Ändå saknas ofta förebyggande åtgärder och beprövade processer som övas och repeteras regelbundet. För det räcker inte längre att bara ha en dokumenterad plan för hur verksamheten ska fungera när något faktiskt inträffar. Därför har digital motståndskraft blivit en affärskritisk fråga, som genom det nya EU-direktivet NIS2 gått från rekommendation till regulatoriskt krav.

Sverige har länge betraktats som ett föregångsland inom digitalisering. Samtidigt visar både incidenter och analyser att många organisationer fortfarande arbetar reaktivt med säkerhetsfrågorna. För att stärka Sveriges samlade cybersäkerhet har Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) tagit fram tio cybersäkerhetsförmågor som rekommenderas till både företag och myndigheter. De beskriver vad som krävs för att förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp på ett mer strukturerat sätt. Rekommendationerna har tagits fram tillsammans med aktörer som MSB, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen, med målet att skapa en gemensam nationell lägstanivå för cybersäkerhet.

Motståndskraft börjar i ledningen

Digital motståndskraft handlar i grunden om verksamhetsförmåga. Att veta vilka system och processer som är affärskritiska, hur beroenden ser ut och hur snabbt organisationen kan återhämta sig vid en störning. Den insikten är lika viktig för VD och styrelse som för IT-avdelningen.

– Organisationer som kopplar sitt säkerhetsarbete till affärsmål och verksamhetskritiska flöden får helt andra effekter än de som behandlar det som en teknisk fråga. När säkerhet, kontinuitet och ansvar blir en del av styrningen skapas förutsättningar för snabbare beslut, tydligare prioriteringar och mindre osäkerhet i pressade lägen, säger Daniel Chronlund, Cloud Security Expert på Exobe.

NIS2-direktivet är nu lag i Sverige

Behovet av dessa grundförmågor blir ännu tydligare i ljuset av EU:s nya cybersäkerhetsdirektiv NIS2, som började gälla i Sverige i januari 2026. Precis som när GDPR blev ett lagkrav ställer NIS2 tydliga krav på organisationer och deras ledningar. Att arbeta strukturerat med cybersäkerhet är alltså inte längre bara en rekommendation, utan ett lagkrav. Vid brister kan de företag som omfattas av regelverket tvingas till vite på upp till 2 % av den globala omsättningen.

Människorna fortfarande viktigast

Både NCSC:s cyberförmågor och NIS2 pekar åt samma håll. Teknik är en viktig del, men aldrig hela lösningen. Verklig motståndskraft byggs när människor, processer och teknik samverkar i vardagen. När ansvar är tydligt, rutiner är förankrade och organisationen vet hur den ska agera även under stress. Organisationer som börjar arbeta strukturerat redan nu står bättre rustade, både inför nya regelverk och inför de incidenter som förr eller senare kommer att inträffa.